måndagstankar

lugnet innan stormen har intagit mig.
jag förbereder mig för tidiga mornar, matlådor och allt sådant som kommer att tillhöra min nya vardag som troligtvis startar om en vecka.
under tiden skriver jag. jag vill så gärna komma till slutet på min berättelse samtidigt som jag inte vill.
när det är över så är det ju över.
jag vill ha något att visa upp. jag gjorde det och det är färdigt. jag har det här i min hand.
men när det är över så är det ju över.
kanske börjar jag om, eller så kommer jag att tänka när jag är rynkig kvinna:
när jag var ung skrev jag en bok.
för jag är ju faktiskt ganska ung.
min mamma har ett kort på väggen inne i badrummet föreställande två tecknade kvinnor som ligger och sitter på en sommaräng. Texten över dem lyder:
om du inte visste hur gammal du var, hur gammal skulle du vara då?
När jag läser den texten så tänker jag att jag inte är en dag yngre än 55.
På min pappas badrumsvägg hängde förut en lapp där det stod:
om jag skrattar och går fort så ser ingen hur ful jag är.
(med det vill jag inte säga någonting)