onsdag 28 november 2007

Mössa neddragen över öronen och raggsockar uppdragna till knäna. Ska det vara så inomhus??
Elementen är på max både i sovrummet och köket men ändå så får jag då och då sätta mig på händerna för att få igång blodcirkulationen.
Funderar på att lägga upp kuddar för fönstren så att det inte kommer in sån där isig, frostig vit luft som rör sig där utanför.
Jag borde skaffa mig en termometer men risken finns väl att jag blir besatt av den då och att det kommer att bli mitt största samtalsämne.
Men! Det är ganska skönt att känna att man lever, att stanna upp i just den sekund man är i. Jag vet precis var jag är och hur just det känns.
Fast det vore mysigt om jag kunde slå mig ner i soffan och ta fram penslar och ramar och måla en tavla precis när jag vill och inte bara efter att ha eldat i 2 timmar. Äsch, jag ska inte klaga jag har det så himla bra här i torpet.
Men snart måste jag nog röra på mig så jag inte fryser fast.

måndag 26 november 2007

Ring ring ring.
-Kan du jobba julbord?
-Jo det skulle jag väl kunna.
Så där ja. Julmat i 7 dagar innan julafton.

Undrar hur mycket som kommer att hinna hända här hemma idag innan det är dags att åka till D. Kommer jag att hinna elda i kaminen? Jag tror jag bestämmer mig för det. Först skriva lite eftersom det är meningen att jag ska göra det fast att det är lite si och så med inspirationen idag. Sedan tar jag och värmer upp torpet och städar till det lite.
Tog med mig ett par gamla muffins och chokladprylar från jobbet i lördags det får nog bli frukost nu.

söndag 25 november 2007

ring om du blir rädd

Teatern på fredagen var så bra! Jag är bekant med en av skådespelarna och var mkt imponerad av både honom och de andra. Som vanligt börjar det klia lite i halsen på en gång när alla stängt av mobiltelefonerna. Tuggummi brukar hjälpa men hur ska man bära sig åt då de ligger längst ner i väskan och jag sitter på första raden så nära scenen att jag nästan har strålkastarna på mig. Nej det var bara att småharkla och svälja. Mitt sällskap luktade vin redan då vi sågs utanför och upplevelsen blev fullständig då partymiljön på scenen följdes upp av doft.
Hon och jag drog vidare till en pub dit vi blev inkastade av en vakt som absolut tyckte att V skulle parkera cykeln utanför. Sedan hade vi ett samtal om sadelvärmare och sittplatser innan vi drog vidare till nästa ställe. parkerade i skyltfönstret med två gigantiska tjeckiska öl och litet glas nötter. V gestikulerar med hela ansiktet och vi pratar och skriker oss igenom de kommande timmarna. V = en härlig människa som nu råkar vara den enda som känner till denna blogg förutom jag. Spännande att orden sprids, nåväl än så länge vet hon inte ens hur man ska hitta hit..
Det var min mor som skjutsade mig till staden (med tanke på att alkohol skulle inblandas så valde jag att inte ta med bilen). Hennes sista ord då hon släppte av mig var: -Ring om du blir rädd.
Hemskt det måste vara att som förälder släppa av sitt barn i en värld som verkar helt livsfarlig! Jag är väl inte jätte stöddig jag heller, jag var riktigt nöjd med att lämna stan för ett år sedan då folk börjad våldtas varannan dag i parkerna runt min lägenhet. Men om jag trodde att något på stan skulle skrämma mig så pass att jag skulle ringa och skrämma min mamma ännu mer, då vore det nog enklast att stanna hemma..
Japp, efter det var det lördag och en arbetsdag för mig. Sådana har jag inte så många men fullt tillräckligt. Hellre fattig och fri än att tvingas vara på ett ställe ett visst antal timmar och inte få gå därifrån och dessutom ha ett leende i ansiktet hela tiden.
Lunchgästerna uppförde sig som vanligt olika skumt på myskoskalan. Märkligaste var kvinnan som lutade sig över disken för att med låg röst långsamt kunna berätta för mig att: -Nu är det så här... att vi är fyra personer (håller upp fyra fingrar framför sig) som tänkte äta lunch.. Vi kommer att ta med oss... lunchen in i ett annat rum.. Ljudnivån är för hög här.
Eh.. Jaha? Ok? Gör det din skummis.
Förövrigt en trivsam dag, trevlig kock.
Vin, vin, vin på kvällen hos D. Han hade köpt det mest lättdruckna någonsin och jag stjälpte i mig ett gäng utan några längre mellanrum. Klockan 12 på natten gav vi oss ut i snön och rullade ihop en snögubbe.
Väckt tidigt. Mytoman infinner sig rullande, snurrande i sängen. Tydligen är det så att D (när jag tror att han är på jobbet) åker skidor och vinner medaljer. Dessutom berättade den lilla pojken att han själv slängt iväg någon motor, D, sin farfar och mormor så de hamnat på sjukhus och han hade fått åka till fängelset men sen sa han till dem: -jag vill hem. och då hade de skjutsat honom i polisbil, eller rättare sagt, han hade fått sitta i polismannens knä och själv köra hem!
Tänk så lite jag ändå vet om D och hans familj..

fredag 23 november 2007

regn

Vaknade av att katterna ropade från köket, eller rättare sagt en av katterna, den andra låg på kylskåpet i kattkorgen med benen utsträckta åt alla håll.
Tog en sväng till dasset och katterna (som nu vaknat till båda två) följde efter. Väl inne på dasset var det så mörkt så jag var tvungen att tända lampan. Regnet smattrade på taket. Vilken lycka med regn! Man kan ju undra om jag levt ett tidigare liv i öken...

Glömde bloggen, pratade lite i telefonen om avundsjuka, astrologi, sjukdomar och annat.

Nu när jag ser ut är det inte längre regn utan helt vitt. snö. hmm.

Ikväll blir det teater, en bekant till mig har huvudrollen och han brukar vara jätte duktig. Sedan blir det lite rödvin och drinkar med två väninnor. Inte för många glas eftersom jag ska jobba imorgon.

torsdag 22 november 2007

fortfarande inte behövt springa till dasset (7min senare)

Det knackade lite överallt på torpväggarna och på fönster och dörrar förut.
Jag antar att det kan vara lite krångligt att förstå hur de som vill kan få tag på mig. Där ingången en gång var finns någon slags hyddliknande byggnad av sporadiskt uppsatta bräder, lite tak och en oigenomtränglig pressening (prÄssäning eller präsÄning?) över alltihopa. (blivande entre och badrum, ej kombo!)
Men iaf jag tog mig till dörren och utanför står grannen. Den ilskna grannen. Fast inte så ilsken idag. (Går inte in på det nu.)
Hon meddelade mig att mina lysen på bilen stod på. Men å, tack vad snällt att du sa till! sa förstås jag. Blev lite förvånad, trodde nog att hon gärna skulle smyga bakom fönstren i morgon och flina förtjust då inte bilen startar. Men nu får jag tänka om. Kanske tycker vi inte så illa om varandra..
Jag tog på mig jacka och skor och traskade ut i mörkret. Mycket riktigt lyste lamporna trött uppe på parkeringen. Väl framme vid bilen slog paranojan till mig mitt på truten! Tänk om grannen stänkt in sin enorma och skrämmande rottwailer i min bil för att skrämmas efter att de själva slagit på lysena?? Bildörren var nämligen olåst.
Jag öppnade dörren försiktigt.
Lucky me att jag för ett par dagar sedan kom på att jag skulle trycka in lysknappen i taket så att det blev ljust när jag öppnar bildörren. Nu kunde jag se på en gång att det var hundfritt i bilen.
Äh, så dumt. Klart mina grannar gillar mig. Jag kan ju inte störa dem så mycket precis, sitter mest ihopkurad i sovrummet med rullgardinerna nerdragna för att inte kylan ska kunna leta sig in lika lätt genom fönstren. Jag måste ju vara den perfekta grannen .
..fast snart ska jag köpa trummor, det har jag tänkt göra sedan jag var 10 år så nu jäklar är det dags!
21.32 fortfarande inte spytt eller liknande.

sjuk?

Sitter och väntar på magsjukan.
Det smäller och mullrar i magen och jag har haft några krampattacker under kvällen. Köpte några goda bröd och ost i affären förut, lite trist för nu får jag bara sitta här och vänta på eländet.
Funderar på att äta något riktigt "fel" så sjukdomen slår till ordentligt så jag sen kan tänka på något annat.
På tal om att tänka, undrar hur det är att få maginflensa när man inte äger något badrum utan bara ett kyligt dass som man kommer till om man går runt hela huset och klättrar över den fd trädgården, numera leriga jordhögen. Hur är det? Alltid lär man sig något nytt och dessutom borde man bli väldigt lycklig då allt är över igen.
Jorå.. så atte..

Jag

Iförd randiga röda raggsockar, matchande mysbyxor och en oversajst men ändå inte helt modern tröja halvligger jag i sängen. Snart eftermiddag och kläderna jag har på mig har jag även sovit i.
Kallt i natt. Det oisolerade sovrumsgolvet pumpar upp kyla mellan golvplankorna.
Nåväl.