måndag 17 november 2008

alla omkriiing de märker iiingentiiing

jag väntar på dagens träff med sjukgymnast. Det är inte så himla roligt att gå till sjukgymnast, önskar att jag slapp.
jag tycker inte att det är roligt att prata om ont och träning.
det är riktigt tråkigt - fruktansvärt tråkigt.
hoppas att jag slipper allt sådant snart!
imorgon ska jag träffa en person på af som är specialist på att undersöka förutsättningar för arbete, vilket innebär att jag åter måste prata ont.

om jag kunde snabbspola bort allt detta ont så skulle jag det. om ingen längre brydde sig om mitt ont eller icke ont så skulle allt vara mycket bättre.
det räcker väl att jag säger det en gång, sen räcker det, sen får det vara så.
har en känsla av att försäkringsbolag antingen snart skickar pengar (här snackar vi inte tusenlappar utan snarare hundralappar för den som undrar) ELLER är sugna på att prata lite ont igen.
jag gillar inte mina sjukintyg från läkare där det står "..körde på annan bil" , som om det var mitt fel, som om jag får skylla mig själv, som om jag inte har rätt till ont.
nej fy vad tröttsamt allt är.

Inga kommentarer: