jag har tappat luften, lusten, lufsen.
på väg hem från jobbet åkte jag in en gata jag aldrig förut varit på. jag stannade bilen, telefonen ringde, jag svarade. fick frågan:
- varför är du deppig?
- för att jag vet inte vad jag gör här. är det här mitt liv?

jag saknar saker, saker som jag inte vet passar mig längre. allt sådant som jag förut gjorde, folk jag träffade, saker vi pratade om, vad vi åt, vad vi drack.
- men du... vi tar ett par öl nästa fredag och så åker vi buss till staden och så säger du till alla du känner att vi ska dit och så dansar vi på nåt bord och så åker vi hem igen!
- mmm, svarade jag. kan vi väl.