fredag 28 december 2007

dörr!

Jag har nu en ståtlig dörr med gula fönster på mitt hus! En liten tillhörande normalstor nyckel och några plankor så man kommer fram till dörren. De ee fint de.
Dessutom har jag också en indisk kista och en indisk hylla, fick ett oväntat shoppingryck då House of India hade utförsäljning med 50%. Inte för att det betydde superbilligt och inte ens att jag hade råd, var tvungen att låna lite från min kredit. Blev ett bord till D också, det kunde han behöva.

Funderade på nyår. Vad göra två vuxna och två barn? Pysselkväll med tapetklister, tavelmålning, lerskulptering och gipstjosan? Hoppas inte det blir hysteriska bråk och sura miner så jag önskar mig ner i en balklänning och ut på dansgolvet.

tisdag 25 december 2007

dan efter doppare dan

Julen var lugn och trivsam, alla var nöjda över sina klappar. Köttbullarna blev absolut goda men inte de godaste.. Sylta tycker jag är en märklig grej men ack så mycket godare än renat brännvin!
D sprang iväg för att vara jultomte i området och jag och svärfar A satt och pöste i soffan, han släppte ett par tårar pga tidigare julars minnen och jag.. jag finner mig i situationen och funderar på vart jag egentligen befinner mig i livet. Antagligen på ett bra ställe men man kan ju inte alltid skratta. Eller?

Bilen trasig igen. Igen. Igen. Den lånade bilen tar mig snart tillbaka till dagens julbord och efter det kommer en försenad tomte, inte till mig, till barnen, barnen som är såå tacksamma för alla julklappar de förtjänar och behöver såå mycket.....

söndag 23 december 2007

danföredopparedan

Väcktes tidigt. Tog en sväng om med lilla pojken K i vardagsrummet med julmusiken som strömmade ut ur datorns högtalare.
Drog iväg i bilen för att hinna handla all julmat innan det tjocknar till av folk i affären, gick skitbra, var nästan bara jag där. Så nu är sill, skinka, pasteljer, syltor, choklad och sånt inhandlat o ligger o väntar i D´s kylskåp. Jag mellanlandar en stund med mina katter för att senare återvända till julmaten och köttbullerullandet. Satsar i år på att göra världens godaste köttbullar, recept a la mormor. Jag har lyckats någon gång tidigare men i år har jag bestämt mig för att göra suveräna köttbullar, ingen ska vilja ha något annat från julbordet!

onsdag 19 december 2007

Blev väckt vid sex i morse och det är ingen lek för en författare wannabe, det är blodigt allvar med påsar under ögonen och ett illamående som inte ens vill se åt frukost, eller te och cigg som brukar funka på morgonen.
Blev skjutsad till staden för att där kunna låna en bil som är min till på fredag då den ska vidare till östkusten för att fira jul med min familj.
Kollade på Tv en stund (timmar) innan affärerna öppnar, tog en sväng till jobbet för att be om A´s telefonnr. A jobbade tydligen och blev jätte lycklig då jag dök upp då de gängliga yngre männen mest glider runt och lägger all energi på att inte slå i saker som hänger från taket.
Stötte även på M och tog en liten rökpaus med henne och pratade bussines och loppisar och annat viktigt.
Skulle träffa x svägerskan som bangade i sista stund för att hon var rädd att en kompis till mig skulle vara med. Alla bangade, jag käkade ICA pizza hemma efter att ha inhandlat julklappspunch till föräldrarna. Blev visst lite kläder på HM också betalat med krediten.

Mmm och ikväll ska jag först slåss med D´s barn om datorn eftersom jag har bokcirkelträff och direkt efter slåss om Tv:n eftersom det är sista avsnittet av Bonde söker fru! Tamta taaam

tisdag 18 december 2007

vinter

vaknade av ett hasande ljud som om någon eller något gled över en av plankorna som ligger som en spång till dasset. Låg ett gäng bananskal utanför dörren.
Apmannen?

Kände mig som en eskimå imorse då jag klev ut genom några planker och drog isär en pressening för att mötas av en helt vit värld, inte av snö utan kyla!
Balanserade på spången till dasset bara för att snart därefter upptäcka att dasset frusit igen. Attans, det blir en tuff jul..

onsdag 12 december 2007

gömd stålkvinna

Det finns en anledning till att jag inte bloggat på ett tag.
Blev väckt en kolmörk tidig morgon av att någon smög runt mitt hus och ropade mitt namn. Jag kikade ut bakom gardinen och såg en man marschera fram och tillbaka, upprepade mitt namn och pratade tyska imellanåt. Jag ringde upp D och viskade i luren att det var någon mystisk psykopat här. D kom farande som den prins han är, slet upp ytterdörren och kom in och räddade mig.
Vi smög runt utanför och letade fotspår och kollade bilens baksäte så ingen smygit in och lagt sig där. Vi hittade inte en enda skummis.
D var lite besviken, jag var mest lättad.

Efter denna omskakande (måste nog upplevas) upplevelse så satte jag mig en timme senare vid D dator och raderade min facebook bild och blev hemlig där och beslutade mig för att aldrig mer blogga, man vet aldrig vad som drar till sig miffon..
Men.. så kom jag på att det är ju faktiskt ingen som läser detta iaf så jag kan likagärna fortsätta :-)

Ikväll blir det julbordsjobbande och jag får leka servitris igen. Stenhårt arbete! Om det räckte med att ta dryckbeställningar och gå runt och försöka se snygg ut så vore det ju okej men nu funkar det inte riktigt så. Jag får springa mellan gäster, julbord och diskrummet och käkar några köttbullar i farten för att orka med. Fram på natten när gäster börjar vingla hemmåt igen och när jag är som tröttast, DÅ är det bara att sätta fart med att skrubba grytor och all annan skit som man inte hunnit med under kvällen.
Ja, jäklar, ryggen och nacken är så stel vid hemgång så jag tror jag är stålkvinnan!

lördag 1 december 2007

Boken

Har skrivit 106 sidor men börjar nu backa tillbaka för att genomföra nya ändringar så de passar in. Hade precis ett samtal på msn med en vän som bad att få vara med i boken.
- Jaha, fast då måste jag använda dina märkligaste sidor och dessutom så måste du vara kvinna. svarade jag.
- Nej, jag vill inte vara kvinna. svarade han.
-Det finns inga män i min text.
-Ja men du behöver väl inte speca vilket kön jag har.

Blir faktiskt lite sugen på att ta med en person som hemst gärna vill veta hur världen ser på honom/henne. Finns ju ganska många sådana människor. Jag tror dock inte han kommer att bli så nöjd med den beskrivningen,, men har man bett om det så får det nästan bli så.

onsdag 28 november 2007

Mössa neddragen över öronen och raggsockar uppdragna till knäna. Ska det vara så inomhus??
Elementen är på max både i sovrummet och köket men ändå så får jag då och då sätta mig på händerna för att få igång blodcirkulationen.
Funderar på att lägga upp kuddar för fönstren så att det inte kommer in sån där isig, frostig vit luft som rör sig där utanför.
Jag borde skaffa mig en termometer men risken finns väl att jag blir besatt av den då och att det kommer att bli mitt största samtalsämne.
Men! Det är ganska skönt att känna att man lever, att stanna upp i just den sekund man är i. Jag vet precis var jag är och hur just det känns.
Fast det vore mysigt om jag kunde slå mig ner i soffan och ta fram penslar och ramar och måla en tavla precis när jag vill och inte bara efter att ha eldat i 2 timmar. Äsch, jag ska inte klaga jag har det så himla bra här i torpet.
Men snart måste jag nog röra på mig så jag inte fryser fast.

måndag 26 november 2007

Ring ring ring.
-Kan du jobba julbord?
-Jo det skulle jag väl kunna.
Så där ja. Julmat i 7 dagar innan julafton.

Undrar hur mycket som kommer att hinna hända här hemma idag innan det är dags att åka till D. Kommer jag att hinna elda i kaminen? Jag tror jag bestämmer mig för det. Först skriva lite eftersom det är meningen att jag ska göra det fast att det är lite si och så med inspirationen idag. Sedan tar jag och värmer upp torpet och städar till det lite.
Tog med mig ett par gamla muffins och chokladprylar från jobbet i lördags det får nog bli frukost nu.

söndag 25 november 2007

ring om du blir rädd

Teatern på fredagen var så bra! Jag är bekant med en av skådespelarna och var mkt imponerad av både honom och de andra. Som vanligt börjar det klia lite i halsen på en gång när alla stängt av mobiltelefonerna. Tuggummi brukar hjälpa men hur ska man bära sig åt då de ligger längst ner i väskan och jag sitter på första raden så nära scenen att jag nästan har strålkastarna på mig. Nej det var bara att småharkla och svälja. Mitt sällskap luktade vin redan då vi sågs utanför och upplevelsen blev fullständig då partymiljön på scenen följdes upp av doft.
Hon och jag drog vidare till en pub dit vi blev inkastade av en vakt som absolut tyckte att V skulle parkera cykeln utanför. Sedan hade vi ett samtal om sadelvärmare och sittplatser innan vi drog vidare till nästa ställe. parkerade i skyltfönstret med två gigantiska tjeckiska öl och litet glas nötter. V gestikulerar med hela ansiktet och vi pratar och skriker oss igenom de kommande timmarna. V = en härlig människa som nu råkar vara den enda som känner till denna blogg förutom jag. Spännande att orden sprids, nåväl än så länge vet hon inte ens hur man ska hitta hit..
Det var min mor som skjutsade mig till staden (med tanke på att alkohol skulle inblandas så valde jag att inte ta med bilen). Hennes sista ord då hon släppte av mig var: -Ring om du blir rädd.
Hemskt det måste vara att som förälder släppa av sitt barn i en värld som verkar helt livsfarlig! Jag är väl inte jätte stöddig jag heller, jag var riktigt nöjd med att lämna stan för ett år sedan då folk börjad våldtas varannan dag i parkerna runt min lägenhet. Men om jag trodde att något på stan skulle skrämma mig så pass att jag skulle ringa och skrämma min mamma ännu mer, då vore det nog enklast att stanna hemma..
Japp, efter det var det lördag och en arbetsdag för mig. Sådana har jag inte så många men fullt tillräckligt. Hellre fattig och fri än att tvingas vara på ett ställe ett visst antal timmar och inte få gå därifrån och dessutom ha ett leende i ansiktet hela tiden.
Lunchgästerna uppförde sig som vanligt olika skumt på myskoskalan. Märkligaste var kvinnan som lutade sig över disken för att med låg röst långsamt kunna berätta för mig att: -Nu är det så här... att vi är fyra personer (håller upp fyra fingrar framför sig) som tänkte äta lunch.. Vi kommer att ta med oss... lunchen in i ett annat rum.. Ljudnivån är för hög här.
Eh.. Jaha? Ok? Gör det din skummis.
Förövrigt en trivsam dag, trevlig kock.
Vin, vin, vin på kvällen hos D. Han hade köpt det mest lättdruckna någonsin och jag stjälpte i mig ett gäng utan några längre mellanrum. Klockan 12 på natten gav vi oss ut i snön och rullade ihop en snögubbe.
Väckt tidigt. Mytoman infinner sig rullande, snurrande i sängen. Tydligen är det så att D (när jag tror att han är på jobbet) åker skidor och vinner medaljer. Dessutom berättade den lilla pojken att han själv slängt iväg någon motor, D, sin farfar och mormor så de hamnat på sjukhus och han hade fått åka till fängelset men sen sa han till dem: -jag vill hem. och då hade de skjutsat honom i polisbil, eller rättare sagt, han hade fått sitta i polismannens knä och själv köra hem!
Tänk så lite jag ändå vet om D och hans familj..

fredag 23 november 2007

regn

Vaknade av att katterna ropade från köket, eller rättare sagt en av katterna, den andra låg på kylskåpet i kattkorgen med benen utsträckta åt alla håll.
Tog en sväng till dasset och katterna (som nu vaknat till båda två) följde efter. Väl inne på dasset var det så mörkt så jag var tvungen att tända lampan. Regnet smattrade på taket. Vilken lycka med regn! Man kan ju undra om jag levt ett tidigare liv i öken...

Glömde bloggen, pratade lite i telefonen om avundsjuka, astrologi, sjukdomar och annat.

Nu när jag ser ut är det inte längre regn utan helt vitt. snö. hmm.

Ikväll blir det teater, en bekant till mig har huvudrollen och han brukar vara jätte duktig. Sedan blir det lite rödvin och drinkar med två väninnor. Inte för många glas eftersom jag ska jobba imorgon.

torsdag 22 november 2007

fortfarande inte behövt springa till dasset (7min senare)

Det knackade lite överallt på torpväggarna och på fönster och dörrar förut.
Jag antar att det kan vara lite krångligt att förstå hur de som vill kan få tag på mig. Där ingången en gång var finns någon slags hyddliknande byggnad av sporadiskt uppsatta bräder, lite tak och en oigenomtränglig pressening (prÄssäning eller präsÄning?) över alltihopa. (blivande entre och badrum, ej kombo!)
Men iaf jag tog mig till dörren och utanför står grannen. Den ilskna grannen. Fast inte så ilsken idag. (Går inte in på det nu.)
Hon meddelade mig att mina lysen på bilen stod på. Men å, tack vad snällt att du sa till! sa förstås jag. Blev lite förvånad, trodde nog att hon gärna skulle smyga bakom fönstren i morgon och flina förtjust då inte bilen startar. Men nu får jag tänka om. Kanske tycker vi inte så illa om varandra..
Jag tog på mig jacka och skor och traskade ut i mörkret. Mycket riktigt lyste lamporna trött uppe på parkeringen. Väl framme vid bilen slog paranojan till mig mitt på truten! Tänk om grannen stänkt in sin enorma och skrämmande rottwailer i min bil för att skrämmas efter att de själva slagit på lysena?? Bildörren var nämligen olåst.
Jag öppnade dörren försiktigt.
Lucky me att jag för ett par dagar sedan kom på att jag skulle trycka in lysknappen i taket så att det blev ljust när jag öppnar bildörren. Nu kunde jag se på en gång att det var hundfritt i bilen.
Äh, så dumt. Klart mina grannar gillar mig. Jag kan ju inte störa dem så mycket precis, sitter mest ihopkurad i sovrummet med rullgardinerna nerdragna för att inte kylan ska kunna leta sig in lika lätt genom fönstren. Jag måste ju vara den perfekta grannen .
..fast snart ska jag köpa trummor, det har jag tänkt göra sedan jag var 10 år så nu jäklar är det dags!
21.32 fortfarande inte spytt eller liknande.

sjuk?

Sitter och väntar på magsjukan.
Det smäller och mullrar i magen och jag har haft några krampattacker under kvällen. Köpte några goda bröd och ost i affären förut, lite trist för nu får jag bara sitta här och vänta på eländet.
Funderar på att äta något riktigt "fel" så sjukdomen slår till ordentligt så jag sen kan tänka på något annat.
På tal om att tänka, undrar hur det är att få maginflensa när man inte äger något badrum utan bara ett kyligt dass som man kommer till om man går runt hela huset och klättrar över den fd trädgården, numera leriga jordhögen. Hur är det? Alltid lär man sig något nytt och dessutom borde man bli väldigt lycklig då allt är över igen.
Jorå.. så atte..

Jag

Iförd randiga röda raggsockar, matchande mysbyxor och en oversajst men ändå inte helt modern tröja halvligger jag i sängen. Snart eftermiddag och kläderna jag har på mig har jag även sovit i.
Kallt i natt. Det oisolerade sovrumsgolvet pumpar upp kyla mellan golvplankorna.
Nåväl.