fredag 28 december 2007

dörr!

Jag har nu en ståtlig dörr med gula fönster på mitt hus! En liten tillhörande normalstor nyckel och några plankor så man kommer fram till dörren. De ee fint de.
Dessutom har jag också en indisk kista och en indisk hylla, fick ett oväntat shoppingryck då House of India hade utförsäljning med 50%. Inte för att det betydde superbilligt och inte ens att jag hade råd, var tvungen att låna lite från min kredit. Blev ett bord till D också, det kunde han behöva.

Funderade på nyår. Vad göra två vuxna och två barn? Pysselkväll med tapetklister, tavelmålning, lerskulptering och gipstjosan? Hoppas inte det blir hysteriska bråk och sura miner så jag önskar mig ner i en balklänning och ut på dansgolvet.

tisdag 25 december 2007

dan efter doppare dan

Julen var lugn och trivsam, alla var nöjda över sina klappar. Köttbullarna blev absolut goda men inte de godaste.. Sylta tycker jag är en märklig grej men ack så mycket godare än renat brännvin!
D sprang iväg för att vara jultomte i området och jag och svärfar A satt och pöste i soffan, han släppte ett par tårar pga tidigare julars minnen och jag.. jag finner mig i situationen och funderar på vart jag egentligen befinner mig i livet. Antagligen på ett bra ställe men man kan ju inte alltid skratta. Eller?

Bilen trasig igen. Igen. Igen. Den lånade bilen tar mig snart tillbaka till dagens julbord och efter det kommer en försenad tomte, inte till mig, till barnen, barnen som är såå tacksamma för alla julklappar de förtjänar och behöver såå mycket.....

söndag 23 december 2007

danföredopparedan

Väcktes tidigt. Tog en sväng om med lilla pojken K i vardagsrummet med julmusiken som strömmade ut ur datorns högtalare.
Drog iväg i bilen för att hinna handla all julmat innan det tjocknar till av folk i affären, gick skitbra, var nästan bara jag där. Så nu är sill, skinka, pasteljer, syltor, choklad och sånt inhandlat o ligger o väntar i D´s kylskåp. Jag mellanlandar en stund med mina katter för att senare återvända till julmaten och köttbullerullandet. Satsar i år på att göra världens godaste köttbullar, recept a la mormor. Jag har lyckats någon gång tidigare men i år har jag bestämt mig för att göra suveräna köttbullar, ingen ska vilja ha något annat från julbordet!

onsdag 19 december 2007

Blev väckt vid sex i morse och det är ingen lek för en författare wannabe, det är blodigt allvar med påsar under ögonen och ett illamående som inte ens vill se åt frukost, eller te och cigg som brukar funka på morgonen.
Blev skjutsad till staden för att där kunna låna en bil som är min till på fredag då den ska vidare till östkusten för att fira jul med min familj.
Kollade på Tv en stund (timmar) innan affärerna öppnar, tog en sväng till jobbet för att be om A´s telefonnr. A jobbade tydligen och blev jätte lycklig då jag dök upp då de gängliga yngre männen mest glider runt och lägger all energi på att inte slå i saker som hänger från taket.
Stötte även på M och tog en liten rökpaus med henne och pratade bussines och loppisar och annat viktigt.
Skulle träffa x svägerskan som bangade i sista stund för att hon var rädd att en kompis till mig skulle vara med. Alla bangade, jag käkade ICA pizza hemma efter att ha inhandlat julklappspunch till föräldrarna. Blev visst lite kläder på HM också betalat med krediten.

Mmm och ikväll ska jag först slåss med D´s barn om datorn eftersom jag har bokcirkelträff och direkt efter slåss om Tv:n eftersom det är sista avsnittet av Bonde söker fru! Tamta taaam

tisdag 18 december 2007

vinter

vaknade av ett hasande ljud som om någon eller något gled över en av plankorna som ligger som en spång till dasset. Låg ett gäng bananskal utanför dörren.
Apmannen?

Kände mig som en eskimå imorse då jag klev ut genom några planker och drog isär en pressening för att mötas av en helt vit värld, inte av snö utan kyla!
Balanserade på spången till dasset bara för att snart därefter upptäcka att dasset frusit igen. Attans, det blir en tuff jul..

onsdag 12 december 2007

gömd stålkvinna

Det finns en anledning till att jag inte bloggat på ett tag.
Blev väckt en kolmörk tidig morgon av att någon smög runt mitt hus och ropade mitt namn. Jag kikade ut bakom gardinen och såg en man marschera fram och tillbaka, upprepade mitt namn och pratade tyska imellanåt. Jag ringde upp D och viskade i luren att det var någon mystisk psykopat här. D kom farande som den prins han är, slet upp ytterdörren och kom in och räddade mig.
Vi smög runt utanför och letade fotspår och kollade bilens baksäte så ingen smygit in och lagt sig där. Vi hittade inte en enda skummis.
D var lite besviken, jag var mest lättad.

Efter denna omskakande (måste nog upplevas) upplevelse så satte jag mig en timme senare vid D dator och raderade min facebook bild och blev hemlig där och beslutade mig för att aldrig mer blogga, man vet aldrig vad som drar till sig miffon..
Men.. så kom jag på att det är ju faktiskt ingen som läser detta iaf så jag kan likagärna fortsätta :-)

Ikväll blir det julbordsjobbande och jag får leka servitris igen. Stenhårt arbete! Om det räckte med att ta dryckbeställningar och gå runt och försöka se snygg ut så vore det ju okej men nu funkar det inte riktigt så. Jag får springa mellan gäster, julbord och diskrummet och käkar några köttbullar i farten för att orka med. Fram på natten när gäster börjar vingla hemmåt igen och när jag är som tröttast, DÅ är det bara att sätta fart med att skrubba grytor och all annan skit som man inte hunnit med under kvällen.
Ja, jäklar, ryggen och nacken är så stel vid hemgång så jag tror jag är stålkvinnan!

lördag 1 december 2007

Boken

Har skrivit 106 sidor men börjar nu backa tillbaka för att genomföra nya ändringar så de passar in. Hade precis ett samtal på msn med en vän som bad att få vara med i boken.
- Jaha, fast då måste jag använda dina märkligaste sidor och dessutom så måste du vara kvinna. svarade jag.
- Nej, jag vill inte vara kvinna. svarade han.
-Det finns inga män i min text.
-Ja men du behöver väl inte speca vilket kön jag har.

Blir faktiskt lite sugen på att ta med en person som hemst gärna vill veta hur världen ser på honom/henne. Finns ju ganska många sådana människor. Jag tror dock inte han kommer att bli så nöjd med den beskrivningen,, men har man bett om det så får det nästan bli så.