en helt vanlig dag på jobbet

- vinka om det inte funkar eller så.
jag - ser du mig då?
- ja uuuj ja.

jag slog mig ner på den trasiga gräskliparen som kopplats ihop med bilen genom en bogserlina.
det vinglade iväg till vänster, till höger, lååångt ut på sidan.
jag vinkar för att få honom att stanna så vi kan koppla om linan.
han ser ingenting.
jag viftar, vinkar, skriker!
ingen reaktion.
jag far ut flera meter åt sidan och stirrar på prästens grindstolpar som närmar sig.
pang!
slår i stolpen.
pang pang!
ute på vägen.
jag fortsätter vinka och vifta. ingen reaktion.
jag funderar på att slänga mig av klipparen som inte har någon fungerande styrning överhuvudtaget. jag ser framför mig hur jag dundrar in i alla 5 träd längs vägen.
pangpangpangpangpang. BinGo!
Han stannar till slut bilen (innan vi kommer fram till träden) utan någon aning om att jag kraschat grindstolpen men tydligen hade han sett hur jag svingades fram och tillbaka över vägen men han trodde att jag styrde och att jag gjort det med flit! hohoho.